( Uttalande från franska OCML-VP den 1 augusti 2026. Översatt från https://ocml-vp.org/article2970.html )
1. Det har nu brunnit överallt i en månad, som aldrig förr, och den apokalyptiska känslan gör oss maktlösa. Bränderna är en kombination av höga temperaturer, mycket låg luftfuktighet och kraftiga vindar. Och när de förvandlas till megabränder som skapar sitt eget klimat finns det inget som kan stoppa dessa eldstormar – det är ett helvete på jorden.
2. De omedelbara orsakerna – naturliga eller mänskliga – har varit välkända i åratal. Oförsiktighet, tekniska fel, olyckor, slarv, illvilja, blixtnedslag – så har det alltid varit, kombinationen förändras inte med åren; tre fjärdedelar av olyckorna orsakas av bristande försiktighet eller illvilja. Det stämmer, siffrorna talar sitt tydliga språk, och det finns fortfarande mycket att göra när det gäller brandförebyggande åtgärder. Men NU HAR VI FÅTT NOG av det här eviga skuldbeläggande talet som lägger ansvaret på var och en. Så var det förut, så VARFÖR har det förändrats? Varifrån kommer de enorma bränderna? Orsakerna till de första gnistorna är alltid desamma, men det är VÄDERFÖRHÅLLANDENA SOM HAR FÖRÄNDRATS – man måste vara helt blind för att inte se det.
Att sätta de två arbetarna som slipade vid motorvägen i Fontainebleau i förvar är uppriktigt sagt att gå för långt! Vem skickade ut dem att arbeta i den glödande hettan utan nödvändiga säkerhetsåtgärder?
3. Den verkliga orsaken till dessa katastrofer är, som alla nu vet, klimatförändringarna till följd av mänsklig verksamhet. Och när vi talar om ”mänsklig verksamhet” menar vi självklart det ”system” som ligger till grund för den, det kapitalistiska produktionssystemet, inom industri, gruvdrift, transporter och jordbruk. Utvinningen av olja och kol fortsätter att öka, vilket medför en massiv utsläpp av koldioxid. ”Drill, baby, drill” är Trumps mantra för oljan, medan ”Dig, baby, Dig” är Xi Jinpings mantra för kolet i Kina. TotalEnergies vinster fördubblas. Antalet flygresor fortsätter att skjuta i höjden; den 23 juli, mitt under skogsbränderna, var en rekorddag i civilflygets historia. Datacenter sprider sig över hela världen med sin astronomiska energiförbrukning. Vattenresurserna monopoliseras av intensivt jordbruk och av industrin. Man går till och med så långt att man avskogar för att installera solpaneler! Det är kapitalismen och dess dödliga produktionsförhållanden som styr över hela världen; det är den som bär ansvaret och är den skyldige.
4. För klimatförändringarna, det måste man komma ihåg, känner inga gränser. Bränderna utvecklas till megabränder överallt – i Los Angeles, Portugal, Grekland, Australien, Kanada, Sibirien, Brasilien, Kongo och Algeriet. Medeltemperaturerna stiger oavbrutet och orsakar dessa förödande bränder, för att inte tala om de bokstavligen helvetiska temperaturerna i Indien eller Pakistan. Man bekämpar naturligtvis bränderna lokalt, men problemet är globalt. Så länge man inte inser att internationalismen måste stå i centrum för lösningen kommer ingenting att förändras. Det är därför som alla nationalister i Frankrike och på andra håll är dömda till maktlöshet och reduceras till att föreslå ynkliga recept för att försöka begränsa de oundvikliga skadorna.
5. Utöver dessa stora globala trender innebär kapitalismen också en koncentrerad urbanisering, dåligt skötta skogar som breder ut sig i takt med att jordbruksarealerna minskar (till följd av intensivt jordbruk) samt att buskmarkerna breder ut sig. På andra platser handlar det däremot om markförändringar i samband med städernas expansion. Det handlar om militära anläggningar med hög risk (missiler, sprängämnen) som är utspridda på landsbygden och som idag hotas av megabränder. Det handlar om intensiv odling av snabbväxande trädslag som därför har hög brandfarlighet, såsom i Landes (detsamma gäller för eukalyptus i Portugal). Det är det lilla lantstället för de nya konsumenterna av grönområden. Kapitalismen är således dubbelt ansvarig: den har inte bara orsakat den globala uppvärmningen, utan hanteringen av urbanisering och skogar förvärrar katastroferna ytterligare.
6. Låt oss prata om skogen i Landes [område i SV Frankrike]. Det är faktiskt inte en naturskog som brinner, utan en industriell plantage. Från och med 1700-talet började kapitalister som behövde virke att plantera tall i Landes för vinindustrins behov (Bordeauxvin, som exporterades redan tidigt), och senare för järnvägssyllar, telegrafstolpar osv. Det handlade om stora kapitalister, familjen Pereire, och järnvägskapitalister. Man hade för övrigt börjat plantera tall i stor skala i Fontainebleau redan i början av 1800-talet, denna gång genom att helt och hållet röja bort lövskogarna.
Det gick inte utan motstånd: under Napoleon III utfärdades en undantagslag som beordrade kommunerna att plantera tall på allmän mark (mark utan privata ägare) och sälja den till privata aktörer, annars skulle marken exproprieras. Innan dess bestod Landes av betesmarker, odling av livsmedel (tack vare fårens gödsel) och redan en del barrträd, framför allt för att producera sav, men inom ramen för småskaligt jordbruk.
I slutet av Andra kejsardömet förekom till och med bondeuppror mot planteringspolitiken, där bönder bland annat satte eld på de nya skogarna!
Bränderna i Landes är inget annat än en kapitalistisk industriell katastrof, precis som AZF [kemisk fabrik], oljeutsläppen, Lubrizol [kemisk fabrik] och liknande.
Idag är det en industriell skog full av bekämpningsmedel och andra giftiga ämnen som sprids i samband med skogsbränder och förgiftar brandmän och boende i närheten.
7. Brandskyddet saknar resurser, det är så uppenbart att till och med borgarklassen nu tvingas erkänna det. Det senaste Canadair-flygplanet som köptes in anlände 2007, och premiärminister Attal lyckades till och med upphäva två flygplan av en beställning på fyra. SDIS (regionala brandkårer) protesterar regelbundet för att få ökade resurser och blir, precis som alla andra, misshandlade av gendarmer och CRS [reservpolisstyrka]. ONF (skogsstyrelsen) har sett sin personalstyrka minska med 40 procent. Regeringen skryter om ombyggnaden av ett militärt A440M-flygplan till vattenbombare, men de yrkesverksamma skrattar bittert, eftersom flygtiderna är betydligt längre och slutresultatet knappt är mer effektivt än ett Dash-flygplan.
Kapitalismen är cynism i sin yttersta form. Åtstramningar inom hälso- och sjukvården, skolan och brandkåren, men aldrig tidigare har de stora monopolernas vinster skjutit i höjden så mycket! Vart har pengarna tagit vägen?
8. Däremot har enorma resurser satsats på att skydda känsliga militära anläggningar. Brandgator, skyddsvallar, obegränsat med maskiner. Den kapitalistiska militariseringen förtjänar all uppmärksamhet, allt skydd. Med andra ord fick brandmännen order att överge invånarna i Le Porge för att istället skydda ”reservatet” för de stora industrialisterna och mediemagnaterna från Bordeaux i Cap Ferret. Och idag vågar de komma hit och fälla en tår av solidaritet… Men håll käften! Försvinn! Vissa brandmän vägrade att förflyttas. Idag lämnar vissa invånare i Le Porge in en anmälan: de har rätt!
Som vanligt skyddar kapitalismen sig själv och sina egna – låt oss tvinga dem att betala tillbaka!
9. Brandmännen är säkerhetsbranschens arbetare. I riskfyllda anläggningar (raffinaderier, kemiska anläggningar) ingår de till och med i underhållspersonalen – de är arbetare precis som alla andra. De utsätts för ett slitsamt arbete (det behöver man inte förklara närmare), men trots detta erkänns inte deras yrkesskador i form av cancer. Deras kamp är en klasskamp, och den måste stödjas!
10. Vilka är de verkliga pyromanerna? Den borgerliga reaktionen, Attal, som har skurit ned budgetarna för brandskyddet, FNSEA och Coordination Rurale, som redan har meddelat att man inte kommer att följa de redan enorma vattenkvoter som man tilldelats från grundvattnet. Men utöver dem är det Trump, Putin, Xi, Macron, Netanyahu, Modi och andra som sätter världen i brand och förödelse, som struntar fullständigt i kommande generationer och deras framtid. Eller snarare som ”leker med elden” – i den striktaste bemärkelsen – genom att satsa på att vi kommer att kunna hantera riskerna och hitta andra lösningar i framtiden. En framtid som de för övrigt är helt blinda inför, fångna i den globaliserade ekonomiska krigföringen och konkurrensen, oförmögna att förutse vad deras konkurrenter förbereder bakom deras rygg.
Kapitalismen driver oss rakt ner i fördärvet!
11. Anpassa sig eller byta tankesätt? Valet verkar klart och uppenbart. Det finns reaktionärerna som svär på anpassning – till lägsta möjliga kostnad förstås – på att dra åt svångremmen till det yttersta i den påstådda skuldens namn, ända till den karikatyr av ”luftkonditionering för alla” som RN föreslår. Det kommer förstås inte att förhindra bränderna. Dels finns åtgärderna från skogsindustrin: gigantiska brandgator, förebyggande vattenreservoarer i skogarna, förstärkt övervakning, men risken kvarstår. Dels finns fackförbundet CGT som publicerar två sidor med omedelbara åtgärder – visserligen inte felaktiga, och man kan försvara dem – men som tiger om problemets ursprung och de lösningar som krävs. Sedan har vi PCF som driver kampanj för Canadair-flygplan istället för Rafale-flygplan – inte fel i sig, man kan försvara parollen – men ingenting om den uppenbara, brådskande och revolutionära samhällsförändring som situationen kräver. Så självklart måste man åtminstone skaffa sig de medel som krävs för att begränsa skadorna i samband med klimatförändringarna. Men det är inte där problemets kärna ligger.
På två månader tillverkas fler A350-flygplan än vad Frankrike har Canadair-flygplan! Det är det kapitalismen handlar om: att producera flygplan som samhället inte behöver, istället för de som samhället faktiskt behöver. Och det är hela systemet – industri, gruvdrift, jordbruk, transporter, urbanisering – som måste omvälvas i grunden. Vi kan inte undvika en revolution, utan riskerar att brinna levande om vi inte gör något…
12. Så vad gör vi i praktiken? Som vanligt vill borgarklassen, regeringen och medierna låsa in oss i maktlöshet och få oss att lita på experterna som bara vill vårt bästa. Vårt vapen är klassolidariteten, utan något som helst förtroende för den kapitalistiska staten. Låt oss ta efter de medborgarkommittéer som bildades i Altadena i Los Angeles efter de stora skogsbränderna för att hjälpa de offer som staten lämnat i sticket. Låt oss hjälpa brandmännen på ett självständigt sätt genom att erbjuda logi och mat – vilket för övrigt redan sker i stor utsträckning – och samtidigt passa på att utveckla våra ståndpunkter. Låt oss hjälpa de lidande bönderna, men inte vilka som helst – det är uteslutet att arbeta för de kapitalistiska agroindustriella aktörerna inom FNSEA eller de agrofascistiska krafterna inom Coordination Rurale. Om man måste välja är det bättre att samarbeta med Confédération Paysanne, även om de är reformister – åtminstone blir förutsättningarna där mer gynnsamma för den antikapitalistiska politiska debatten.
13. Vi förespråkar proletariatets ekologiska diktatur. Låt oss inte vara rädda för att säga det rakt ut. Idag använder ju alla superlativer – helvete, apokalyps och andra sådana glädjeämnen – som har fördelen att de väl beskriver den nuvarande situationen, kapitalets terroristiska diktatur. Men vi, inför detta löfte om apokalyps, vill införa en ekologisk proletariatets diktatur, en verklig total revolution, för att ställa saker och ting till rätta och lägga en grund på vilken vi kan återuppbygga ett nytt samhälle. Vi har sagt det: vi vill inte brännas levande! Och det är just det som står på spel just nu.
