90 år efter att det spanska inbördeskriget startades tror forskare att de har upptäckt kvarlevorna av en berömd kvinnlig krigare gömd bland sex män i en massgrav från det spanska inbördeskriget i Malaga.
Utgrävningsteamet grävde upp henne bland sju kroppar i Arriate, en stad nära Ronda.
De förväntade sig att hitta kvarlevorna av nio lokala män baserat på muntliga vittnesmål och officiella krigsregister.
Men de upptäckte också benen från en kvinna som visade allvarliga tecken på våld, inklusive skottskador i båda benen.
General Francisco Franco försökte 1936 att genomföra en fascistisk militärkupp mot den folkvalda spanska regeringen. Med stöd från Mussolinis Italien och Hitlers Nazi-Tyskland attackeras den unga republiken. Men det spanska folket tar upp kampen och inbördeskrig bryter ut i landet. Medan frivilliga strömmar till från hela världen för att hejda fascismen, sviker västvärldens demokratier och det internationella kapitalet Spanien. Från Sverige åker omkring 600 frivilliga för att försvara den spanska demokratin. Cirka 170 av dem stupar på spansk jord. I Spanien.
Utgrävningsteamet som grävt ut graven i Arriate tror att kvinnan är Antonia Salgado, en framstående antifascistisk miliskämpe ursprungligen från Lissabon och känd som ”La Portuguesa”.
Salgado dödades i ett ”hagelstorm av kulspruteeld” den 18 september 1936, när hon försvarade den viktiga Ventilla-bron, som låg bara 2 km från Arriate.
Francos fascistiska styrkor hade långsamt smygande trängt sig in i Serrania de Ronda i sitt försök att omringa staden Malaga. Republikanska trupper fick sällskap av antifascistiska miliser, många med kvinnor knutna till sig, i ett försök att hålla linjen.
Skottskadorna i hennes ben och tecken på våld tyder på en kamp, tortyr och våldtäkt.”
Lokalbefolkningen i Arriate var till en början ovilliga att riva upp gamla sår som härrör från inbördeskriget och massgravarna. Men i slutändan gjorde de det, och deras vittnesmål har varit avgörande både för att lokalisera själva graven och för att fastställa den mystiska kvinnans identitet.
Den sanna berättelsen om Salgados sista ögonblick dokumenterades, överraskande nog i en dödsruna som publicerades i Malagas tidning El Popular den 25 september 1936.
Texten löd: ”En kvinna har dött! Hon var känd som ’La Portuguesa’. Med en smidig kropp, genomträngande ögon. Alldeles nervös. Hon agerade modigt i Utrera. Med sitt gevär försvarade hon varje hörn av landet, mot en talrik fiende.”
”Från Utrera fortsatte hon till Moron. Tragedin med granatsplitter, blod och tårar fortsatte… I Moron överlevde hon på något sätt, gick igenom otaliga katastrofer och (slutligen) nådde hon Ronda.”
”Vilken lycklig dag för henne när hon mötte kamrater från Moron och Utrera som hon trodde var döda!” Men hennes historia skulle inte sluta väl: ”När fascisterna närmade sig Ronda anförtroddes hon och en kamrat ett viktigt uppdrag (att hålla bron). De stannade där tillsammans in i sista stund.” Kamraten förberedde sig på att dö vid hennes sida, men Salgado beordrade honom modigt att fly.
”Skjut inte. Gå”, sa hon enligt uppgift till honom. ”Allt motstånd är nu meningslöst. Jag dör. Ge mig en kyss, broder.”
I ett rörande vittnesmål i den numera nedlagda tidningen fortsatte dödsrunans författare: ”Hennes kamrat kysste henne och gav sig av mitt i en storm av kulor. ’La Portuguesa’ dog i kampen mot fienden. Hon hette Antonia Salgado och var ursprungligen från Lissabon.”
Dödsrunan avslutar: ”Hon var en högt kultiverad kvinna. I dessa febrila tider får vi inte glömma en så modig kvinna, som kämpade så hårt i byarna och som dog så fridfullt i tjänsten.”
Arriates stadshus planerar nu att skapa en minnesplats för att hedra offren för diktaturen enligt Spaniens minneslag över händelserna under inbördeskriget.
Upp till 40 offer från Arriate begravdes i massgravar i Ronda, medan andra fördes till San Rafael-kyrkogården i Malaga.
Minnena från inbördeskriget och den efterföljande diktaturen är starka i Spanien. Fascismens offer får mer och mer uppmärksamhet och trots att det är 90 år sedan inbördeskriget påverkar det fortfarande det politiska livet i landet.
”En antifascistisk portugisisk kvinnas hjältemodiga död.” Förstasidan av La Voz de Madrid , från 25 september 1936.