Några dagar efter att Donald Trump lämnade Peking kom Vladimir Putin på besök hos Xi Jinping. Besöket har i en del media beskrivits som fruktlöst för Putin men man måste hålla i minnet att de bägge ledarna har träffats vid mer än 40 tillfällen sedan de blev presidenter. Relationen mellan de bägge imperialistmakterna är stark och Kina har deklarerat att de inte kan tillåta att Ryssland förlorar kriget mot Ukraina.
Från både Ryssland och Kina beskrivs relationen som starkare än någonsin och Putin hade med sig en stor delegation under besöket med ministrar, olika företagsledare, vd:ar för de stora statliga oljebolagen, centralbankschefen samt myndighetscheferna för rymdprogrammet och kärnenergiprogrammet.
Kina är nu Rysslands största handelspartner och Kina står för ungefär en tredjedel av Rysslands totala import och ungefär en fjärdedel av den totala exporten.
Kinas stöd till Ryssland före invasionen
Den 4 februari 2022, 20 dagar före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, proklamerade Kina och Ryssland en vänskap ”utan gränser”. Detta slogs i det gemensamma uttalandet från Ryska federationen och Folkrepubliken Kina, som utfärdades av Vladimir Putin och Xi Jinping i samband med vinter-OS i Peking.
I det gemensamma uttalandet uttryckte Kina också förståelse för och stöd för Rysslands krav på att Nato ska dra tillbaka soldater och vapensystem från medlemsländer som anslutit sig efter 1997, som Polen och de baltiska länderna. Från 2023 har Peking successivt skärpt sin hållning gentemot Nato.
Uttrycket ”inga gränser” användes för första gången av Kinas utrikesminister Wang Yi i januari 2021 under en nyårsintervju, där han påpekade att det strategiska samarbetet mellan Kina och Ryssland ”inte har några gränser inga tabun och ingen övre gräns”.
I februari 2022 ifrågasattes säkerhetsordningen som rått sedan andra världskriget i ett gemensamt uttalande och Kina uttryckte ”sympati för” och ”stöd till” Rysslands förslag om rättsligt bindande säkerhetsgarantier i Europa. Detta innebar ett stöd för Rysslands krav på att Nato skulle dra tillbaka sina trupper från de medlemsstater som anslutit sig efter 1997, såsom Polen och de baltiska länderna.
Sedan 2022 har Peking stöttat Rysslands förevändning för kriget och successivt skärpt sin hållning mot Nato, vilket har lett till uttryckliga ifrågasättanden av alliansens legitimitet.
Kinas utrikesminister Wang Yi förklarade i juli 2025 för EU:s höga representant Kaja Kallas att Kina inte kan acceptera ett ryskt nederlag i kriget mot Ukraina, eftersom man befarar att USA då skulle rikta hela sin uppmärksamhet mot Peking. Denna ståndpunkt upprepades under det interparlamentariska mötet mellan Europaparlamentet och Kinas nationella folkkongress i oktober 2025, då den kinesiska sidan ifrågasatte Natos existensberättigande och hävdade att alliansen förlorat sin existensberättigande i och med Sovjetunionens upplösning.
Kinas har gett sitt uttryckliga stöd för Rysslands ståndpunkt och en anti-Nato-hållning och den har bara blivit starkare med tiden.
Kina stärker sin ställning gentemot USA
Några dagar innan Putins besök i Peking var Donald Trump på besök. Trump lovordade efteråt mötet och hans undfallande uttalande om Taiwan har skapat stor oro i önationen. Dessutom har USA pausat en planerad vapenförsäljningen till Taiwan, värd drygt 130 miljarder kronor. Från amerikanskt håll har man sagt att man måste säkra ammunition för insatser i konflikten mot Iran, men många bedömare menar att pausen snarare är en eftergift till Kina efter tidigare toppmöten.
Den kinesiska imperialismen agerar mycket strategiskt. Det finns idag fyra stora imperialistiska makter som tävlar om världsherraväldet. Precis som tidigare i historien växlar allianserna och de rivaliserande makterna stärks eller försvagas i konkurrensen.
För närvarande framstår det imperialistiska EU-blocket som en förlorare. USA:s nuvarande politik försvagar alliansen med Europa och undergräver förtroendet för Nato. Kina har varit tydliga med att förklara för EU att man inte accepterar en rysk förlust i Ukrainakriget. Europa i sig är militärt svagt och har stora strukturproblem inom sin industri. Dessutom har EU:s ekonomi länge varit beroende av amerikanskt kapital och den amerikanska marknaden, vilket på sistone blivit ett växande strategiskt problem som USA kan utnyttja.
Ryssland är försvagat av kriget i Ukraina som inte har gått som Putin tänkt sig och av de omfattande västliga sanktionerna som drabbar den ryska kapitalistklassen hårt. Men samtidigt har de en mäktig vän i öster och en kärnvapenarsenal i klass med USA:s.
Förtroendet för USA:s förmåga ifrågasätts efter det misslyckade Irankriget. USA:s förluster förefaller vara materiellt omfattande och de tidigare allierade runt persiska viken har fått lära sig den hårda vägen att USA inte kan beskydda dem. För varje dag som Hormuzsundet är stängt sjunker förtroendet för USA-imperialismens förmåga.
Kina har givetvis sina egna problem men just nu framstår ”Mittens rike” under Xi Jinping som den makt som stärker sin ställning i den imperialistiska maktkampen.
Lena Nilsson
Kina säger till EU att man inte vill se Ryssland förlora kriget i Ukraina. källor | South China Morning Post
”Dessutom har EU:s ekonomi länge varit beroende av amerikanskt kapital och den amerikanska marknaden, vilket på sistone blivit ett växande strategiskt problem som USA kan utnyttja.”