måndag, april 15, 2024

Två fackförbund ställer sig utanför ”märket” i årets avtalsrörelse

Transportarbetareförbundet kräver löneökningar på 5,5 procent i 12 månader liksom ett engångsbelopp för att ersätta de sju månader som avtalsrörelsen sköts upp under 2020 på grund av pandemin. Därmed ställer sig Transport utanför LO-samordningen och stöds av Hamnarbetarförbundet.

Varken Transportarbetareförbundet eller Hamnarbetarförbundet ställer sig bakom industrifackens ”märke” på 4,4 procent.  Erik Helgesson, vice ordförande för Hamnarbetarförbundet, anser att industrifackens ”märke” i nuläget fungerar som en effektiv tvångströja för hela arbetsmarknaden, och att IF Metall verkar se det som en av sina huvuduppgifter att hålla nere lönekrav i övriga sektorer.

De två fackförbunden, som båda organiserar hamnarbetare, kommer att ställa högre krav än ”märket”. Transport har alltså krävt en löneökning på 5,5 procent, och Hamnarbetarna har sagt att de kommer att kräva ännu mer.  Hamnarbetarförbundet har även förklarat att de kommer att vidta sympatiåtgärder om Transport tar till stridsåtgärder för att få igenom sina krav.

De båda fackförbunden påpekar bland annat att tyska och danska fackförbund ställer krav på tvåsiffriga löneökningar. I Liverpool i England vann hamnarbetarna en löneökning på 14-18 procent i höstas. I Sverige har exempelvis Seko Tunnelbanan krävt både inflationsskyddade löner och löneökningar i krontal på minst 2 000 kronor. Erik Helgesson säger också:

– Men även om alla fogar sig och ”märket” förblir ett lönetak för arbetare även under avtalsrörelsen 2023, så tror jag att det som händer nu kommer att underminera hela den här extremt centraliserade lönebildningen med industrinormen, där centrala fackliga företrädare länge skrutit om att exportindustrin aldrig behöver oroa sig för risken för konflikt. På längre sikt går det inte att försvara en modell som, om man blundar för de sedan länge skenande bostadspriserna, gett arbetare väldigt försiktiga reallöneökningar när inflationen och räntorna legat nära noll, men sedan plötsligt slungar tillbaka vår köpkraft tio år tillbaka i tiden utan att vi ens får försvara oss.

LO:s utgångskrav på 4.4 procent innebär en garanterad reallönesänkning för LO-kollektivet – inte ens 5,5 procent kommer att förhindra en reallönesänkning. Samtidigt som kapitalisterna och deras klassamarbetsmän i LO-ledningen manar arbetstagarna till återhållsamhet, är företagens vinster är rekordhöga. I sjötransportbranschen, d.v.s. hamnarbetarnas egentliga motpart, har de senaste åren fungerat som en ”veritabel guldålder för de stora drakarna”. Maersk rapporterar en vinst på över 90 miljarder kronor bara under det tredje kvartalet 2022, och rekordvinsterna har avlöst varandra även hos de övriga sju-åtta bolag som totalt dominerar den globala containerfraktmarknaden.

Hamnarbetarförbundet ställer också krav på en ytterligare semestervecka, och att behovsanställda ska garanteras åtta timmars avlönad tid per inbokat arbetspass. Transportarbetarförbundet nämner också dessa frågor som något de kan tänkas kräva. Det är naturligtvis smart taktik av Hamnarbetarförbundet att det ställer sig bakom Transportarbetarförbundet, när det fronderar LO:s samordning  och förklarar sig villigt  att vidta sympatiåtgärder, om det senare förbundet tar till stridsåtgärder. Transportarbetarförbundet brukar nämligen inte ge Hamnarbetarförbundet motsvarande stöd i liknande situationer.

Gör facket till kamporganisation! Enhet på klasskampens grund!

Högre lön på profitens bekostnad!

Full kompensation för dyrtiden!

Avtalen ut på omröstning!

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Captcha loading...