Vräkningar av barnfamiljer
I dagens Sverige är det många människor som vräks från sina hem. Antalet genomförda vräkningar har ökat med över 20 procent de senaste två åren och 2024 genomfördes 3 042 vräkningar i landet. Antalet hushåll med barn som vräks har fortsatt öka från redan höga nivåer. Under 2024 berördes 711 barn av vräkningar vilket är en ökning med nästan 25 procent på två år. Mellan januari och juni genomfördes det i Malmö kommun 17 vräkningar där 37 barn berördes, vilket är flest i Sverige. Därefter kommer Linköping med 10 vräkningar/21 barn och Västerås med 12 vräkningar/20 barn. I relation till befolkningsstorlek är antalet barn som berörs av vräkningar högst i Hylte kommun (88 vräkningar som berör barn per 100 000 invånare) Källa: Hemlöshetsrapporten 2025, Sveriges stadsmissioner.
Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Arbetslösheten ligger nära 10 procent, matpriserna har stigit kraftigt, hyresökningarna drabbar alla boende och många lägenheter blir dyrare på grund av påtvingade renoveringar och nya avgifter för vatten. Samtidigt har lönerna halkat efter.
För att ”skydda barnfamiljer med svag ekonomi” mot de kraftiga prisuppgångarna förlängdes Det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till mitten av 2025. Tilläggsbidraget beräknas nå i snitt 100 000 barnfamiljer under 2025 och den totala kostnaden för förlängningen beräknas till 412 miljoner kronor. Regeringen har beslutat att avskaffa bidraget från och med juli 2025. Att bidraget försvinner kommer resultera i en ännu svårare situation för de familjer som har det allra sämst ställt och öka risken för att dessa inte kommer att kunna betala hyran och därmed bli vräkta.
Under många år har det byggt för lite och nästan all nyproduktion var under många år inriktad på att bygga exklusiva bostadsrätter. Under de senaste åren har man också börjat bygga mycket studentlägenheter och andra väldigt små lägenheter. Gemensamt för all nyproduktion har varit att fattiga människor inte har råd att hyra nya bostäder. Kötiden till äldre hyresbostäder med hyror som låginkomsthushåll kan klara är lång i de större städerna. Dessutom har hyresvärdarnas uthyrningskrav där man kräver höga inkomster och fast arbete. Även kommunala bostadsbolag har ofta ett sådant krav och många tvingas hyra i andra hand då de inte uppfyller bostadsbolagens krav.
Trångboddhet och osäkra andrahandsboenden skapar stress och oro hos föräldrar och barn. Barnen kan tvingas att byta skola flera gånger under sin skolgång eller få långa skolvägar. Det blir svårt för barnen att få socialt sammanhang om de ständigt måste flytta mellan tillfälliga boenden.
Den största potten, nästan hälften av pengarna som regeringen presenterat, går till en höjning av rotavdraget.
I vårbudgeten 2025 gjorde regeringen en ”satsning” som påstods vara bra för landet Rotavdraget höjdes tillfälligt från 30 till 50 procent av arbetskostnaden. En höjning som ska gälla renoveringar som betalas från 12 maj 2025. Totalt beräknas det kosta 4,35 miljarder kronor, alltså tio gånger så mycket som regeringen sparar på det indragna Tilläggsbidraget för barnfamiljer.
Rotbidraget kan bara utnyttjas av personer som äger sitt boende, som bor i villa eller bostadsrätt. Och är alltså ett bidrag till de som redan har det bra ställt.
Kampen för levnadsstandarden för arbetarklassen kan ha många perspektiv. Det kan vara direkt kamp för högre löner, men det kan också vara kamp mot hyreshöjningar och giriga bostadsbolag. Det kan handla om matpriserna och momsen på mat. Men det kan också handla om nivåerna på bostadsbidrag, arbetslöshetsersättning och socialbidrag. Kapitlet har nu under många år pressat tillbaka arbetarklassen. Men detta kommer att leda till en motreaktion!
