I slutet på januari i år uppmärksammade vi det så kallade ”Kommunistiska” Partiets närmande till Kina och dess imperialistiska block. Sedan dess har Proletären försökt att ta udden av den utbredda kritiken av deras imperialistkramande genom att publicera ett aprilskämt om saken. Det var ett genomskinligt försök att, istället för att bemöta kritiken, skämta bort den som ”orimlig”.
Verkligheten tränger sig dock på och vår analys från januari bekräftas. Nu är det åter dags att skönmåla det socialimperialistiska Kina.
I senaste numret av Proletären, publicerad 12 september, upplåter man en helsida åt spridandet av det imperialistiska Kinas nykoloniala politik i Afrika. Artikeln återger troget och helt okritiskt Kinas ståndpunkter . Innehållet kan sammanfattas som ett aktivt försvar av Kinas imperialistiska utrikespolitiska linje i Afrika.
Stödet till den Kinesiska imperialismen betyder att KP inte är antiimperialistiskt. Det kan man bara kalla sig om man är emot all imperialism.
För KP:s medlemmar är det dags att omvärdera. Hur har organisationen hamnat i detta ruttna kontrarevolutionära sällskap? Gå gärna tillbaka och studera hur det gick till då KFML(r) övergav Mao Zedongs läror i mitten av 1970-talet och vandrade vidare högerut. Läs mer på denna sidan.
KP:s tidning Proletären är idag en helt igenom reformistisk tidning. Den skriver aldrig om socialism och nödvändigheten av revolution i Sverige. Tidningen har inte ens en avdelning för teoretiska artiklar. Den bidrar inte alls till att ge den svenska arbetarklassen hopp eller kunskap om en socialistisk framtid eller den kunskap som behövs för att nå dit.