Vad är Palestina?
Är inte det en konstig fråga? I dagens verklighet i Sverige måste man faktiskt hålla reda på vad olika partier och grupper menar med ordet. Svaren skiljer sig märkbart efter vilken politik man för.
1946: Det vita området är sionistiska bosättningar.
1947: FN:s ursprungliga delningsplan vid upprättandet av den sionistiska staten.
1967: Illustrerar Israels ytterligare utvidgning efter de påföljande expansionistiska krigen, men inkluderar inte Israels erövringar 1967 av Golan höjderna t.ex. Detta är vad man kallar ”1967 års gränser”.
2006: Det gröna illustrerar vad som idag är kvar av Palestina. Men inte riktigt för Västbanken minskar stadigt på grund av ständigt utökade bosättningar
Sverige ”erkände” vad man kallar ”Palestina” 2014. Man avsåg då 1967 års gränser. Dessa gränser ligger till grund för vad alla riksdagspartier samt även Palestinagrupperna, avser med Palestina.
Detta ”Palestina” inkluderar naturligtvis inte Israel enligt FN:s ursprungliga delningsplan. Inte heller de ytterligare områden som sionisterna roffade åt sig 1948 helt utanför FN:s kontroll. Kvar återstår en bråkdel av det ursprungliga området. Att kalla detta lilla splittrade område för ”Palestina” är ett hån mot palestinierna samt innebär ett de facto erkännande av sionismens illegitima erövringar.
I den avkolonisering som främst skedde efter andra världskriget är Palestina unikt. FN bröt faktiskt mot de flesta av sina egna regler så som de senare etablerades i ”folkrätten” m.m. Främst kommer det till uttryck i att ursprungsbefolkningen inte alls tillfrågades. Palestinierna har aldrig ansetts ha något att säga till om i sitt lands framtid. Faktiskt så hjälpte FN till med en nykolonisering, i form av en bosättarkoloni. Detta beteende fortsätter än idag. Senast visade sig detta i FN:s godkännande av Trumps nykoloniala plan för Gaza
De väststater som var inblandade i detta och i alla andra sammanhang alltid kräver ”demokrati” och demokratiska val, håller än idag väldigt tyst om detta i fallet Palestina. Istället har man utnämnt den rasistisk apartheidstat man har skapat till en demokrati som inte får ifrågasättas.
Man kan således på goda grunder ifrågasätta legitimiteten hos nybyggarstaten Israel. Om man därtill beaktar det faktum att den drevs fram med till stora delar terroristiska metoder stärks dom grunderna. Mordet på Folke Bernadotte är välkänt i detta sammanhang.
Alldeles oavsett om man är överens med ovanstående resonemang eller inte, har den vidare utvecklingen av bosättarkolonin rest stora betänkligheter hos många som från början stödde Israels etablering.
Efter 7 oktober 2023 har Israel totat släppt alla de hämningar som en borgerlig demokratisk och humanistisk västerländsk tradition tidigare lade på sionismen. Nu gäller ohämmad terrorism mot palestinier och andra folk i området. Folkmord framställs som fullt normalt och berättigat från Israels förvridna ståndpunkt.
Regimen har ett brett stöd bland innevånarna i Israel. Detta är inte förvånande efter den intensiva hjärntvätt av befolkningen, bland annat i skolundervisningen, som introducerades i slutet av 90-talet. Detta har beskrivits av den antisionistiska judiska författaren Ilan Pappe.
Inget av folken i Västasien kan leva med en sådan stat, ledd av en sådan regim, som granne.
Israel måste upplösas som stat. Något annat alternativ finns inte. Den hittillsvarande historien har visat att den sionistiska staten är en omättlig cancertumör som ständigt expanderar.
Trumps nykoloniala plan för Gaza understryker detta resonemang. Allsköns reaktionärer utses att ha inflytande på den framtida utvecklingen av området men inte palestinierna i Gaza.
USA och dess illegitima bihang, kallat Israel måste slängas ut och en enhetlig, demokratisk och sekulär stat, som inkluderar alla som bor i området, måste upprättas. Palestina måste återupprättas ”Från floden till havet”.
I Sverige måste en opinion skapas för att utvidga erkännandet av Palestina till att betyda det ursprungliga Palestina enligt 1917 års gränser. Det betyder att avbryta alla förbindelser med staten Israel och dra tillbaka det diplomatiska erkännandet.
masi