Dror Feiler är utan tvekan en värdig pristagare av Leninpriset. Han har verkat i en proletärt internationalistisk osjälvisk anda. Vi återger pressmeddelandet med tillkännagivandet av pristagaren mot slutet av denna artikel.
Leninpriset är tack vare Lasse Diding en nagel i ögat på borgarklassen varje höst. Detta är bra.
Det är bra i en tid då andra skäms för att kalla sig leninister. Det finns t.ex en tidning som heter ”Marxist-Leninist Proletären”, men som sedan länge inte använder marxist-leninist prefixet. I och för sig är det en ärlig marknadsföring då man inte torgför någon leninism.
Att en Palestina-aktivist får priset är utmärkt. Det belyser en viktig politisk aspekt hos Lenin: den nationella och koloniala frågan. Det är svårt att tänka sig att Lenin skulle ha godkänt skapandet av den nybyggarkoloniala staten Israel på det palestinska folkets bekostnad. Det framgår klart av den inställning som den Kommunistiska Internationalen tog gentemot sionismen, så länge Lenin levde och långt efteråt. Mot mitten av 1940-talet svängde emellertid Sovjetunionen i frågan och stödde aktivt sionismen och upprättandet av Israel. Detta kom som en stor överraskning och kalldusch för många aktiva kommunister på den tiden. Vi har publicerat en artikel kring detta.
Vad är Leninism idag?
Ett Leninpris i dagens krigshetsande och folkmordskramande Sverige reser naturligtvis frågan om vad leninism är idag. Frågan blir mer akut i valtider då den småborgerliga ”vänstern” för ut sin gottköpsreformism med reformer uppradade från A till Ö utan tillstymmelse till försök att ställa frågan om makten i samhället. Man undviker noga alla frågor kring arbetarklassens grundläggande och långsiktiga intressen och för verklig socialism. Undrar någon hur Lenin såg på frågan om val och parlamentarism? Det finns en utmärkt redogörelse för hur bolsjevikerna agerade i den ryska Duman under åren före första världskriget. Lenin var direkt involverad i att staka ut den politiska linjen:
Det är i år 50 år sedan Mao Zedongs bortgång den 9:e september 1976 och 60 år sedan inledningen av Kulturrevolutionen i Kina. Kommunistiska arbetarföreningen (KAF) kommer att publicera en hel del kring detta under den kommande månaden.
Mao Zedong och Kinas Kommunistiska parti var de som återupptog kampen för leninismen under början av 1960-talet i samband med den ”Stora Polemiken” som den ideologiska kampen mot kommunismens urartning kom att kallas. Den 22 april 1960 var nittioårsdagen av Lenins födelse och KKP tog tillfället i akt och reste åter leninismens fana efter den gradvisa urartningen och revideringen av många av leninismens hörnpelare, som pågått under lång tid. Speciellt akut blev detta efter Chrusjtjovs tal på SUKP:s 20:e kongress 1956, som markerade de borgerliga krafternas definitiva maktövertagande i Sovjetunionen.
KKP publicerade en rad artiklar till leninismens försvar och kritik av Chrusjtjovs och SUKP:s åsikter. Läs vidare.
KAF är den organisation i Sverige som idag bygger vidare på Lenins läror, som nu har utvecklats till att inkludera maoismen. Om man idag konsekvent vill upprätthålla Lenins tänkande och metod så måste man med nödvändighet gå vidare till maoismen. Alternativet är att revidera Marx och Lenin och halka baklänges tillbaka till revisionism. Vi har sett detta med en rad organisationer runt om i världen. KAF är så säkra detta att de är beredda att sitta ner med var och en som kallar sig ”marxist-leninist” och övertyga dem.
Oktoberförlaget har redan gett ut en rad av Lenins verk och mer kommer. I boken ”Radikalismen kommunismens barnsjukdom” utvecklar Lenin sitt resonemang om kommunister deltagande i borgerliga parlament som ett led i förberedelserna för en socialistisk revolution.
Pressmeddelande 20 augusti 2026
från Lasse Diding.
Jan Myrdals stora pris – Leninpriset för 2026 tilldelas Dror Feiler med motiveringen:
”Med kompromisslös humanism, konstnärlig integritet och politiskt mod har tonsättaren, musikern, konstnären och aktivisten Dror Feiler konsekvent bekämpat krig, fascism, rasism och förtryck och outtröttligt försvarat den konstnärliga friheten och den internationella solidariteten, också när det inneburit personliga och publika kostnader. Genom sin konst, sitt internationella perspektiv och sitt okuvliga engagemang för fred, rättvisa och människans frigörelse har han visat att den kritiska konsten fortfarande är en levande och fullständigt livsnödvändig kraft.”
Dror Feiler, född den 31 augusti 1951 i Tel Aviv, är en svensk-israelisk tonsättare, musiker, konstnär och politisk aktivist. Sedan 1973 är han bosatt i Sverige och har under mer än fem decennier utvecklat ett konstnärskap där experimentell musik, improvisation, ljudkonst och politiskt engagemang ofta går hand i hand.
Feiler växte upp i Israel och tillbringade delar av sin ungdom på kibbutzen Yad Hanna. Han gjorde värnplikt som fallskärmsjägare i den israeliska armén, men blev tidigt politiskt engagerad och vägrade tjänstgöra i de ockuperade områdena. Efter militärtjänsten flyttade han till Sverige, där han började ägna sig åt musik på heltid. Han studerade bland annat vid Fylkingen och Stockholms universitet och utbildade sig därefter i komposition vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, där han studerade för bland andra Gunnar Bucht, Sven-David Sandström och Brian Ferneyhough.
Som musiker är Feiler framför allt förknippad med avantgardistisk och experimentell musik. Han spelar saxofon och flera andra blåsinstrument och använder även elektroniska ljudsystem. Han var med och grundade improvisationsgruppen Lokomotiv Konkret och har framträtt som solist och tillsammans med orkestrar och ensembler över stora delar av världen. Hans kompositioner har beställts och framförts av bland andra Ensemble Modern, Klangforum Wien, BBC Scottish Symphony Orchestra och Stavanger Symfoniorkester.
Tillsammans med sin hustru, konstnären Gunilla Sköld-Feiler, skapade han 2004 installationen Snövit och sanningens vansinne. Verket, som visades på Historiska museet i Stockholm, väckte stor internationell uppmärksamhet och ledde till en diplomatisk konflikt efter att Israels dåvarande ambassadör Zvi Mazel vandaliserat installationen.
Feiler har också länge varit engagerad i frågor om Israel, Palestina och mänskliga rättigheter. Han är ordförande för fredsorganisationen European Jews for a Just Peace och var en av de drivande personerna bakom Ship to Gaza. År 2010 deltog han i en Gaza-flottilj och skadades när fartygen bordades av israelisk militär.
I de senaste årens Palestinademonstrationer i ljuset av folkmordet i Gaza har Dror Feiler varit en outtröttlig och viktig röst, inte minst när det gäller att försvara den politiska konstens frihet som i fallen med de hängda dockorna i Umeå 2025 och Gaza/Auschwitz-porten i Stockholm 2026.
masi