Erik Helgesson, vice ordförande i Hamnarbetarförbundet, deltog under helgen i ett panelsamtal kring Svenska Hamnarbetares blockad mot imperialistisk handel.
Under helgen genomförde Centrum för marxistiska studier sitt seminarium Marx25 i Stockholm kring temat imperialism. Hundratals deltagare lyssnade och deltog i olika seminarier på detta tema. Ett av de intressantaste var panelsamtalet med Erik Helgessons.
Erik Helgesson befinner sig i en märklig situation. Han berättade om hur arbetsgivarsidan bestämt sig för att helt utan sakliga skäl säga upp honom på falska och hårresande anklagelser, som vi skrivit om tidigare på denna sida. När Hamnarbetarförbundet analyserat situationen har de kommit fram till att hamnarbetsgivarna har bestämt sig för att peta en eller flera av Hamnarbetarförbundets ledande företrädare och att de är beredda att driva detta helt utan saklig grund. De är fast beslutna att driva uppsägningen hela vägen till ett utköp av Helgesson, allt för att bli av med en ledande facklig person och för att statuera exempel.
Hamnarbetarna i Sverige har en lång tradition av internationell solidaritet. Hamnarbetarna har genom åren genomfört aktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och mot militärjuntan i Chile. 2022 stoppade man lossningen från ryska båtar efter invasionen av Ukraina – en aktion som man först fick mycket kritik för innan det blev officiell svensk politik.
Beslutande medlemsomröstning
Bojkotten mot krigsmaterial till och från Israel beslutades i en medlemsomröstning där 68% av medlemmarna röstade för. Erik Helgesson framhöll hur viktig den interna demokratin är i Hamnarbetarförbundet. Man diskuterar och har beslutande omröstningar vilket också gör att alla hamnarbetare sedan sluter upp i de aktioner som beslutats. Han framhöll att medlemmarna i Hamnarbetarförbundet kanske inte är politiskt radikalare än andra arbetare inom transportsektorn men att det fanns en djup solidaritet och förståelse för att följa de beslut som fattats i demokratisk ordning. Detta gav hamnarbetare styrka då de väl beslutat om en bojkott.
Samtidigt framhöll Erik Helgesson att det var mycket svårt att identifiera olika former av krigsmaterial, mycket var smådelar som skulle bli delar i Israeliska vapen. Ett annat problem var att alla bojkotter behövde varslas i god tid så företagen hade ofta nio dagar på sig att bunkra upp med förnödenheter eller att hitta andra transportvägar, lossa i hamnar utanför Sverige och lasta om till lastbilar t ex.
Mot slutet av samtalet varnade Erik Helgesson de som deltog på Marx25 för att ha för stora förhoppningar på Hamnarbetarförbundet. Ibland upplevde han att andra nästan ”ställde krav” på Hamnarbetarförbundet om olika bojkotter och han framhöll att solidariteten måste bli en del av hela den fackliga rörelsen. ”Peka inte på oss, ställ inte olika krav på vad vi ska göra, vi är inga ämbetsmän” slog han fast och uppmanade alla att agera själva med sina egna arbetskamrater för den internationella solidariteten.