Enligt denna artikel i Peking Review 1 juli 1966 slogs Mao Zedongs tänkande fast på Kinas Kommunistiska Partis sjunde kongress 1945:
“Under hela den demokratiska revolutionens period förde partiets korrekta linje, representerad av kamrat Mao Zedong, en allvarlig kamp mot högeropportunistiska linjer vid två tillfällen och mot ”vänsteropportunistiska” linjer vid tre tillfällen. Kamrat Mao Zedongs ledande ställning i hela partiet fastställdes vid Tsunyimötet i januari 1935. Som ett resultat av den korrigeringsrörelse som pågick i hela partiet från 1942 och framåt fastställde partiets sjunde nationella kongress 1945 Mao Zedongs tänkande som den vägledande ideologin för hela vårt parti, den vägledande principen för allt arbete i partiet.”
I samma artikel citeras fyra andra ledande företrädare för Kinas Kommunistiska Parti vid den tiden:
”Redan för 21 år sedan påpekade kamrat Liu Shaoqi för hela partiet: ’Den viktiga uppgiften nu är att mobilisera hela partiet för att studera och sprida Mao Zedongs tänkande och att beväpna våra medlemmar och det revolutionära folket med dem, så att de blir en oemotståndlig kraft i praktiken.’
Kamrat Zhou En-lai har sagt: ’Att beväpna våra kadrer och det arbetande folket med Mao Zedongs tänkande är en viktig förutsättning för att föra vår socialistiska revolution framåt till slutet och för att vårt socialistiska uppbyggande ska gå smidigt framåt. Det är också det grundläggande sättet att övervinna borgerlig ideologi, revisionism och dogmatism och förhindra deras uppkomst.”
Kamrat Lin Biao har påpekat: ’Kina är en stor socialistisk stat med proletariatets diktatur och har en befolkning på 700 miljoner invånare. Det behöver ett enhetligt tänkande, ett revolutionärt tänkande, ett korrekt tänkande. Det är Mao Zedongs tänkande.’… ’Det är viktigt att genom kreativt studium och tillämpning av hans verk genomsyra arbetarna och bönderna med ordförande Mao Zedongs tänkande. Endast så kan det arbetande folkets mentala synsätt förändras och andliga krafter omvandlas till en enorm materiell styrka.’
Kamrat Deng Xiaoping har påpekat: ’Vårt partis största förtjänst är att det har den vägledande ideologi som representeras av Mao Zedongs tänkande. Mao Zedongs tänkande tankar har bestått historiens prövning. Den kinesiska revolutionen leddes till seger av ingen annan uppsättning idéer Mao Zedongs tänkande. Och sedan revolutionens seger är det under ledning av Mao Zedongs tänkande som vår socialistiska revolution och vårt socialistiska uppbygge har nått så stora framgångar och ständigt och triumferande går framåt.”
Det är möjligt att denna artikel tillkom i syfte att binda upp dessa företrädare vid stödet till Mao Zedongs tänkande, d.v.s till Mao Zedongs linje. Tre av dem visade sig nämligen egentligen vara motståndare till Mao Zedongs linje. Liu Shaoqi och Deng Xiaoping fungerade som de främsta kapitalistfararna under kulturrevolutionen och Lin Biao försökte genomföra en statskupp 1976. Zhou En-lai var mer en centrist i den inre partikampen. Den farligaste av dem alla, Deng Xiaoping, lyckades efter 1976 erövra makten i KKP:s centralkommitté och inleda den kapitalistiska restaureringen av Kina. Med facit i hand är det enkelt att konstatera att det var ett stort misstag att släppa in Deng Xiaoping i partiledningen igen efter hans falska självkritik.
I dessa två partihistorier från 1951 nämns inte Mao Zedongs tänkande alls utan endast Mao Zedongs lära.
1. Thirty Years of the Communist Party of China: An Outline History, by Hu Chiao-mu
2. Mao Tse-tung on the Chinese Revolution, by Chen Po-ta [Chen Boda], written in April 195
Det verkar alltså som om Mao Zedongs tänkande populariserades igen under kulturrevolutionen i samband med kampen med det revisionistiska inflytandet i Kinas Kommunistiska Parti.
Rickard B. Turesson