Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning är närmare 500 000 svenskar arbetslösa, eller cirka 8,7 procent av arbetskraften, vilket är bland de högsta nivåerna i Europa.
Sverige har tidigare haft stödsystem som a-kassa, arbetsmarknadsutbildning och etableringsstöd för att ge hjälp till de som blivit av med jobbet. Mycket av den politiken har avvecklats och prioriterats ned för skattesänkningar och annat som gynnar de välbeställda.
Politikerna talar ibland hycklande om full sysselsättning men i själva verket strävar man efter att hålla arbetslösheten på en så kallad ”jämviktsnivå” för att dämpa löneutvecklingen och inflationen.
Inom ekonomisk teori kallas denna nivå NAIRU och är en teoretisk modell skapad av högerekonomen Milton Friedman. Jämviktsarbetslösheten uppskattas i dagens Sverige till 6,9 procent och är vägledande för såväl Riksbanken, politiker och arbetsmarknadens parter.
Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) deklarerade hycklande på en presskonferens i augusti att han vill att ”fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet”, för att i nästa andetag avisera nya försämringar av a-kassan.
Konkurrensen om de jobb som finns är nu stenhård. Många företag använder nu AI för att genomföra intervjuer och sålla fram slutkandidater eftersom de får så många ansökningar på varje tjänst som utannonseras.
De arbetslösa får betala ett högt pris för kapitalismens kris. De får lägre inkomster och i förlängningen också lägre pensioner. De som varit arbetslösa får också en sämre löneutveckling när de väl får ett arbete. Forskning har även visat att psykisk ohälsa och självmord är högre bland långtidsarbetslösa.
I årtionden har regeringarna prioriterat skattesänkningar och nedskärning av de offentliga utgifterna istället för att satsa på att anställa fler inom skola, vård och omsorg.
Arbetslösheten är en del av det kapitalistiska systemet vilket redan Karl Marx bevisade i Kapitalet. De arbetslösa måste ta strid för sina förhållanden och kräva såväl arbete som bra arbetslöshetsersättning!
Ungdomsarbetslöshet i augusti 2025: 23.9%
I augusti var 143 100 ungdomar mellan 15-24 år arbetslösa. Det motsvarar 19,8 procent av arbetskraften i åldersgruppen. Enligt säsongsrensad och utjämnad data uppgick ungdomsarbetslösheten till 23,9 procent, vilket är högre än föregående månad.
Den socialdemokratiska fackliga tankesmedjan Katalys skrev 2015:
”Under 1960- till 1980-talen varierade arbetslösheten i Sverige omkring 2-3 procent. Sedan 1990-talets början har arbetslösheten varierat kring 6-8 procent. Under hela denna period av massarbetslöshet har den ekonomiska politiken haft samma övergripande inriktning, oavsett regering. Finanspolitiken har överlag varit mycket sparsam.”
Katalys publicerar en rad fakta men deras ”lösning” ligger helt inom det misslyckade reformistiska ramverket som visas av deras aktuella skrift: En politik för full sysselsättning, tillväxt och prisstabilitet.