Inledning till Artikeln: ”Vad som gick fel med Pol Pot-regimen”
De som idag tar upp händelserna i Kambodja på 70 talet, och endast tar upp Pol Pot som ¨massmördare¨, är nästan undantagslöst ute efter att dölja vad som verkligen hände. USA-imperialismens krigsterror i Indokina, inklusive omfattande terrorbombningar främst genom B-52:ornas bombmattor, med miljontals offer. För att dölja detta, och till och med rättfärdiga USA-terrorn tar man endast upp resultaten av Kampucheas Kommunistiska Partis felaktiga linje, inklusive terror och dödande, som grovt överdrivs. Detta är idag en vanlig infallsvinkel om Kampuchea överhuvudtaget nämns. Dessa krafter stödjer än idag i mångt och mycket USA-imperialismens terror och folkmord, i Kampuchea på 70-talet, och i dagen värld. Det är ju USA-imperialismen som nu ekonomiskt, politiskt och militärt ligger bakom terrorn och folkmordet i Gaza och andra delar av Palestina.
Den publicerade artikeln är en maoistisk analys av vad som verkligen skedde. Artikeln publicerades in ”A World to Win”, en tidskrift som publicerades under ca 25 år av den internationella maoistiska organisationen RIM. Se vidare https://bannedthought.net/International/RIM/index.htm .Det är knappt 25 år sedan artikeln skrevs och mer har framkommit om det verkliga skeendet sedan dess. Artikel har blivit kritiserad för en del mindre faktafel, men utgör en i huvudsak riktig analys av händelserna. Den är viktig då den korrigerar tidigare felaktiga idéer som förekommit bland kommunister och progressiva i Sverige om händelseutvecklingen i Kampuchea i mitten och slutet av sjuttiotalet. Det är också viktigt att lära av dessa misstag.
Kommunister och solidaritetsrörelsen med Kampuchea hade vid slutet på sjuttiotalet svårt att göra annat än att stödja de aktiva befrielserörelserna i Indokina. Det fanns ingen korrekt oberoende analys av den politiska linjen som de olika kommunistiska partierna och befrielserörelserna i området förde vid denna tid. Vietnams (DRV) ställningstagande för den moderna revisionismen och Sovjetunionens socialimperialism var inte helt klarlagd för de flesta aktivister. Lägg till detta svårigheterna att få fram tillförlitliga fakta om vad som verkligen hände i vad till synes hända. Vidare den förvirring som uppstod bland progressiva i Sverige efter kontrarevolutionen i Kina just efter Mao Zedongs död. Detta förvärrades ytterligare av att högerkrafterna i KKP hade härjat i Kinas utrikesdepartement ( åtminstone) sedan början av sjuttiotalet. Vidare förvirrades många av att Deng Xiaoping tillskrev Mao Zedong de nya makthavarnas version av trevärldsteorin. Det tog tid innan dimmorna lättade och sammanhangen framträdde.
I början på 80-talet började bättre analyser komma fram. Se t.ex. https://marxistarkiv.se/europa/norge/e_rossen_om_kampuchea.pdf som refererar norska maoisters analys, och innehåller intressant material. Bland annat en kritik av en svensk Kampuchea delegations erfarenheter och slutsatser. Sammanställningen är publicerad av trotskister vars antimaoism lyser igenom i kommentarerna och förblindar deras förståelse av verkligheten, men detta är en bifråga.
Den viktigaste lärdomen för kommunister idag är att alltid försöka göra egna analyser av organisationer som deltar i pågående befrielsekamper baserade på fakta och inte ta dessas påståenden om sig själva för sanning i sista instans. En aktuell sådan fråga är: pågår det faktiskt i dagsläget ett folkkrig i Peru? En annan fråga är naturligtvis de olika palestinska organisationernas ställningstaganden i det pågående befrielsekriget mot sionismen.
Vid brist på fakta är en avvaktande och faktasökande attityd påkallad.
masi