Utvisningspolitiken möter motstånd.

En grundläggande del i Sverigedemokraternas politik handlar om försämrade villkor för invandrare och ökade möjligheter att utvisa dem. I och med Tidöavtalet har detta blivit centrala frågor i den moderatledda regeringens arbete. Men nu växer ett mångfasetterat motstånd fram.

Regeringen riktar in sig på att göra livet svårt för invandrare från tredje land, dvs. utanför EU/EES och de nordiska länderna. Till ” tredje land ” hör t.ex. Storbritannien, USA, Kanada, Australien förutom länderna i Sydamerika, Afrika och Asien. Vissa lagar gäller enbart asylsökande och flyktinginvandrare.

Under februari och mars lägger regeringen fram ett stort antal nya förslag till riksdagen, som därefter ska rösta om dem. För Sverigedemokraterna är den nu genomförda politiken bara en början. Efter valet i höst har man förhoppningar om att få sitta i regeringen och man kommer då försöka skruva åt migrationspolitiken ytterligare. För många står det klart att Sverigedemokraternas politik i grund och botten handlar om en form av etnisk rensning.

Den hårda linjen i migrationsfrågor har setts som en framgångsväg för regeringen. Motståndet i riksdagen har varit mycket svagt eftersom Socialdemokraterna i stort sett har accepterat alla regeringsförslag som har lagts fram.

Hittills genomförda lagändringar.

• ” Särskilt ” ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd togs bort 1 december 2023. I och med detta är möjligheten borta för Migrationsverket att ge uppehållstillstånd av humanitära skäl.
• Spårbyteslagen gav möjlighet för asylsökande som fått avslag att få uppehållstillstånd för arbete. Den togs bort 1 april 2025, utan övergångsbestämmelser.
• Preskription av avslagsbeslut efter fyra år upphävdes 1 april 2025. För att kunna ansöka om asyl på nytt måste man visa att man varit utanför EU/Schengen minst fem år.
•  Lönegolv för arbetskraftsinvandrare infördes 2023. Lönen måste vara minst 80% av medianlönen. Lönegolvet höjdes under 2025 till 29 680 kr per månad.

• Angiverilag. Rektorer, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogde­myndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska på eget initiativ ” lämna uppgifter om en utlänning till Polisen om det finns anledning att anta att utlänningen inte har rätt att vistas i Sverige.”
• Ökat informationsutbyte mellan myndigheter. En sekretessbrytande bestämmelse som omfattar alla myndigheter, inklusive kommuner, regioner och privata aktörer som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen. Syftet påstås vara brottsbekämpning.
• Utbildning i svenska för invandrare. (SFI) har begränsats till tre år. ( Varför ska man utbilda folk i svenska som man vill driva ut ur landet? )

Förslag som ska läggas fram före valet 2026

• Lönegolvet för arbetskraftsinvandrare höjs från 80 till 90% av medianlönen den 1 juni 2026. Under första året beräknas den bli minst 33 390 kr vilket effektivt stänger ute många arbetskraftsinvandrare. Detta är en fråga som delar av näringslivet har reagerat starkt på. Kapitalisterna vill kunna betsla usla löner.
• Angiveri och utlänningskontroll. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket, Pensionsmyndigheten, Kronofogdemyndigheten och Kriminalvården får skyldighet att anmäla personer som inte har uppehållstillstånd i Sverige. Polisen har rätt att beslagta och undersöka mobiltelefoner och datorer. Åldersgränsen för barn att lämna fingeravtryck sänks från 14 år till sex år. Biometri kan användas i medborgarskapsärenden.

• Utökat informationsutbyte mellan myndigheter. Myndigheter kan på eget initiativ lämna uppgifter till andra myndigheter. Här ingår socialtjänst.
• ” Vandelslagen ”, dvs. skärpta krav på vandel för uppehållstillstånd.
  Exempel är att inte leva i enlighet med ” grundläggande svenska värderingar ” eller säga något som ” hotar allmän ordning och Sveriges säkerhet ”. Tredjelandsmedborgare som hoppas på förlängt uppehållstillstånd uppmanades av utredaren att ” vakta sin tunga ”.
• Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd. För att få del av sjukersättning, barnbidrag, föräldrapeng, bostadsbidrag m.m. måste man ha bott i Sverige med uppehållstillstånd i minst fem år. Kommuner ska inte få ge bistånd till papperslösa.
• Utmönstring av permanenta uppehållstillstånd för vissa grupper
  Proposition ska presenteras senast 26 mars. Förslaget kommer att innebära att Ingen som sökt asyl ska kunna få permanent uppehållstillstånd. Både de som kommer nya och de som får förlängning ska få tillfälliga uppehållstillstånd, vanligen två år i taget, innan de eventuellt kan bli svenska medborgare. Detta försvårar fortbildning, utbildning, att byta anställning, att bilda familj med mera.
• Återkallande av permanenta uppehållstillstånd. Redan utdelade permanenta uppehållstillstånd ska återkallas och nya utredningar ska göras. De som inte uppfyller kraven för svenskt medborgarskap och som inte kan bevisa sina skyddsskäl ska utvisas. De som har skyddsskäl men inte kan bli medborgare får fortsättningsvis vanligen uppehållstillstånd två år i taget.
• Skärpta krav för svenskt medborgarskap. Förutom skärpta krav på att bevisa sin identitet enligt Migrationsverkets krav ska man kunna försörja sig själv och man ska klara ett medborgartest. I framtiden ska man också ha lärt sig svenska, klara ett samhällstest och skriva på ett ”medborgarkontrakt”. Den tid man ska ha bott i Sverige förlängs från fem till åtta år.
• Ingen rätt till  ”offentligt biträde” under asylutredning. Rätten till offentligt biträde i samband med överklaganden i domstol begränsas också. 
• Skärpta krav för anhöriginvandring.  Anknytningspersonen ska ha bott minst två år med uppehållstillstånd i Sverige. Försörjningskravet ska utökas, dvs. anknytningspersonen ska försörja sina anhöriga under längre tid än nu (två år).
• Återkallande av medborgarskap. Detta är en grundlagsändring och kräver två omröstningar i riksdagen med val emellan. I nuvarande system räcker det med 51% majoritet för att ändra grundlagen. Det nuvarande förslaget går ut på att öppna för att återkalla svenskt medborgarskap för folk med dubbelt medborgarskap som döms för brott som strider mot Sveriges ” vitala intressen ”. Det är en vag formulering som traditionellt sett syftat på högförräderi och liknande, men som nu tydligen ska kunna tillämpas på bl.a. gängkriminella.
• Anpassning av svenska lagar. Svensk lagstiftning ska anpassas till EU:s lagar. Bland annat inskränks rätten till överklagande och rätten till offentligt biträde.

Det finns en stark och växande opinion som nu vänder sig mot förändringarna i migrationspolitiken. Och som sagt till och med olika kapitalintressen är upprörda både över lönegolvet och över tonårsutvisningarna som drabbar familjer som rekryterats till Sverige av multinationella bolag.

Den här rörelsen är bra eftersom den riktar udden mot Sverigedemokraternas reaktionära politik som alltför länge har fått stå oemotsagd. Men rörelsens måste också visa hur Socialdemokraterna i fråga efter fråga har slutit upp bakom förslagen och vara beredd på att kampen för en human migrationspolitik i framtiden kan behöva rikta sig även mot socialdemokraterna.

Eftersom det är borgerliga intressen som styr migrationspolitiken (särskilt behovet av billig arbetskraft) är det helt nödvändigt att utveckla kampen genom att politiskt och fackligt organisera arbetarklassen runt riktiga krav. Om kravet ”Lika lön för lika arbete” slår igenom i praktiken på grund av en välorganiserad och militant arbetarrörelse, blir det svårare för kapitalisterna att exploatera arbetskraftsinvandrare hårdare än svenskfödda. Då blir det också svårare för kapitalisterna att utnyttja invandrare för att splittra arbetarrörelsen. Arbetarsolidariteten behöver stärkas och det är helt nödvändigt att göra motstånd mot utvisningarna som ofta drabbar de mest utsatta skikten av arbetarklassen.

Nu växer en rörelse fram och under perioden mellan den 13 och 15 mars kommer manifestationer att genomföras över hela landet.

Lena Nilsson