Det hålls ett Folketingsval i Danmark 24 mars 2026. Med anledning av detta har Danmarks Kommunistiska Ungdoms centralkommitté publicerat detta uttalande.
Vi står inför en ny värld. Den gamla nyliberala världsordningen håller på att upplösas. USA:s agerande, särskilt sedan covid-19, har visat att de liberala ideal som legat till grund för institutioner som WTO, WHO, Parisavtalet m.fl. endast är flyktiga glimtar i mänsklighetens historia. Den närmaste tiden kommer huvudsakligen att präglas av spänningarna mellan Kina och USA. Inledningsvis såg vi handelskrig, tullmurar och säkring av försörjningskällor. Nu har de härskande klasserna i desperation tagit till ännu mer våldsamma medel. Konflikter tänds i alla världens hörn och dessa konflikter har för närvarande inga utsikter att släckas – vare sig det är i Iran, Ukraina eller Kongo. Dessa konflikter är inte bara något som händer utanför Danmark. Motsättningen mellan USA och Kina påverkar särskilt USA:s gamla juniorpartner, framför allt EU. Borgerskapet i EU har också långsamt rört sig bort från de liberala politiska principer som EU överhuvudtaget grundades på. Imperialisterna här i Europa är pressade och den gamla inriktningen kan inte hjälpa dem ur situationen. Kriget i Ukraina ser ut att sluta i ett totalt fiasko för imperialisterna i EU, eftersom Ryssland med all sannolikhet kommer att vinna stora eftergifter. De östra regionerna, som nu ligger inom Rysslands inflytandesfär, är nämligen de områden där huvuddelen av jordbruket bedrivs. EU har redan satsat över 100 miljarder pund på sitt projekt att integrera Ukraina i sin marknad, och Danmark toppar listan över hur mycket pengar som donerats (läs: investerats) till Ukraina per invånare. EU:s borgarklass, inklusive den danska, befinner sig i en svår situation som en av de minsta imperialistiska makterna i förhållande till Ryssland, Kina och USA. Det förvärrar saken att EU är mycket beroende av import av kritiska råvaror som sällsynta jordartsmetaller, energi och vapen.
I dag styrs politiken i Danmark i högre grad av internationella förhållanden. Den ekonomiska tillväxten i Danmark har varit blygsam, med undantag för läkemedelsindustrin, som tjänar huvuddelen av sina vinster på försäljning i USA, där EU kommer på andra plats. Å andra sidan har kapitalbolag som A.P. Møller – Mærsk tjänat bra både på handeln med Kina och USA. Däremot har vi Danish Crown och Arla som naturligtvis åtnjuter de skyhöga bidrag de får från EU genom den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP), som idag motsvarar 1/3 av EU:s sammanlagda budget, men som på senare tid drabbats av Kinas tullar på framför allt importerat griskött. Oavsett om det är det ena eller det andra kapitalet, så är det inte brott mot mänskliga rättigheter, utsläpp av koldioxid, produktion av vapendelar som används i anfallskrig, förorening av den danska miljön eller stödet till despotiska regimer som är avgörande. Det som är avgörande är om dessa handlingar överhuvudtaget är lönsamma.
Men vad kan vi göra? Rösta i riksdagsvalet och hoppas på det bästa? Knappast. Vi glömmer inte hur snabba alla politiker, till och med de på vänsterkanten, var med att fördöma Hamas och erkänna Israels rätt till självförsvar under Gazakriget 2023. Vi glömmer inte heller samma politikers tystnad och brist på fördömande av det nuvarande oprovocerade anfallskriget mot Iran. Vi glömmer inte den danska regeringens retorik mot Grönland, som gjorde en helomvändning efter USA:s hot om annektering. Vi glömmer inte heller att man samtidigt från dansk sida röstade enhälligt för ett försvarsavtal som oåterkalleligt skulle säkerställa obehindrad närvaro av amerikanska soldater och militär utrustning på dansk mark, där vi med säkerhet har blivit ett mål för ett eventuellt ryskt angrepp.
Vi låter oss inte luras av tomma fraser om ökade skatteintäkter från näringslivet och om att skapa arbetstillfällen. Kostnaden för den danska staten stiger i takt med dess militära äventyrslust. Samtidigt har näringslivet de senaste åren åtnjutit skattelättnader på flera miljarder kronor. Men hur är det med arbetarna? Till dem serveras en reform av socialbidragen från 2025, stigande priser på bostäder, livsmedel och energi samt en pensionsålder på 70 år – lyckligtvis inte värre än så under en huvudsakligen socialdemokratisk regering. Det verkar som om den danska borgarklassen och mer generellt borgarklasserna i EU inte är i stånd att lösa de globala problem som de själva har grävt ner sig i utan att räkningen till slut hamnar hos de arbetande massorna – de som producerar allt värde, men får den minsta biten av kakan.
Men då är det ju bra att vi har äkta socialistiska partier som Enhedslisten… eller hur? Ett parti som plötsligt är för EU? Ett parti som plötsligt är för Danmarks medlemskap i Nato? Ett parti som har stoltserat som ett oppositionsparti mot SVM-regeringen, men som nu inte avvisar att stödja en regering med Venstre eller Moderaterna? Nej, tvärtom är Enhedslisten långt mer pragmatiskt och ställer bara krav tillsammans med SF, RV och AL om en natur- och biologisk mångfaldslag. Men låt det stå klart för alla att jordbruket är den största källan till Danmarks miljöproblem, däribland syrebrist och nitrat i dricksvattnet. Låt det dessutom stå klart att den vinst de tjänar, tjänar de på bekostnad av de fall av tarmcancer som är förknippade med den höga nitrathalten i det danska dricksvattnet. Jordbruksmaffian har tagit nästan en fjärdedel av Danmarks areal som gisslan för sin årliga produktion av 30 miljoner grisar, varav huvuddelen exporteras utomlands och resten säljs till monopolpriser här i landet. De ovannämnda parlamentariska partierna, som enligt uppgift ska vara emot monopolen, klarar ändå inte av att göra annat än att skydda dessa industrier. För dessa partier är lösningen helt enkelt att sopa problemet under mattan, antingen genom att låta Kina ta över produktionen eller genom att ställa något strängare krav på produktionen.
Vi har målat upp en ganska dyster bild, men låt inte detta distrahera oss från den möjlighet som denna situation ger oss. Det är just i en tid då alla masker faller av, då de verkliga intressena blottas, som folket mobiliserar sig politiskt. Det är en kolossal uppgift för den danska arbetarklassen och dess vänner. Vi måste alltid se verkligheten med ett nyktert förstånd, och det kräver att vi förkastar alla illusioner om de nuvarande partierna och dessutom varje annat parti som inte sätter arbetarklassens intressen i främsta rummet. Danmarks Kommunistiska Ungdom vill inte bidra till att sprida illusioner om att arbetarklassen kan segra politiskt genom att rösta på borgerliga partier – även om dessa partier kallar sig socialistiska. Arbetarklassen måste organiseras i ett självständigt kommunistiskt parti som orubbligt ställer sina egna krav. Danmarks Kommunistiska Ungdom uppmanar därför till en bojkott av riksdagsvalet 2026. Vi vägrar att bidra till att sprida illusionerna om att förändring kommer genom att rösta på monopolens hantlangare. Endast arbetarklassen kan befria arbetarklassen.
BOJKOTTA VALET!
